Trygg och effektiv byggställning vid renovering – regler, kostnader och ansvar

En korrekt planerad byggställning gör fasad- eller takarbetet säkert, effektivt och fackmässigt. Här får du en tydlig genomgång av vilka regler som gäller, vad som påverkar kostnaden och hur ansvar fördelas mellan fastighetsägare, entreprenör och ställningsbyggare.

När och varför behövs byggställning?

Byggställning används när arbete ska ske på höjd, till exempel vid takrenovering, fasadputs, fönsterbyte, balkongåtgärder eller målning. Ställningen ger en plan arbetsyta, fallskydd och ordnade transporter av material. Alternativ som stege eller skylift passar kortare punktinsatser, men för löpande arbete längs en fasad är ställning oftast säkrare och mer rationell.

En bra ställningslösning minskar risken för fall, skador på fasad och störningar för de boende. Den gör också kvalitetskontroll enklare, eftersom montörer når alla ytor med rätt arbetsställning och utrustning.

Regler och ansvar: vem gör vad?

Regelverket utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2013:4 Ställningar och standarden för ställningskonstruktion. Grundprincipen är att den som bygger, ändrar eller demonterar ställningen ska ha dokumenterad utbildning och följa leverantörens montageanvisningar. Efter montage ska ställningen kontrolleras och märkas med en tydlig skylt om status, belastningsklass och senaste besiktning.

Ansvarsfördelningen ser i korthet ut så här:

• Byggherren (ofta fastighetsägaren) ansvarar för att arbetsmiljön kan skötas säkert och att rätt förutsättningar finns, inklusive utseende av BAS-P/BAS-U i yrkesmässiga projekt.
• Entreprenören/arbetsgivaren ansvarar för sina arbetares säkerhet, riskbedömning och rutiner för användning och tillsyn av ställningen.
• Ställningsföretaget ansvarar för projektering, montage enligt regelverk och att lämna över ställningen med protokoll och skyltning.

Om ställning placeras på offentlig plats krävs oftast kommunalt tillstånd och ibland trafikanordningsplan. Nära elledningar måste säkerhetsavstånd beaktas enligt elsäkerhetskrav.

Välj rätt typ och material

Olika ställningstyper lämpar sig för olika arbeten:

• Fasadställning (ram/modul) för större fasader, tak och längre arbetstider.
• Rullställning (mobilt torn) för inomhusjobb och kortare punktinsatser på släta underlag.
• Takskydd och väderskydd vid takarbete eller känsliga fasader, minskar stillestånd vid regn/snö.

Materialval påverkar hantering och stabilitet. Aluminium är lätt och snabb att flytta, stål är robust och klarar högre laster. Gångplan kan vara i aluminium eller trä; se till att de är hela, halkskyddade och korrekt låsta. Tänk också på tillbehör: skyddsräcken, sparklist, skyddsnät, infästningar i fasad, samt trappor eller trapptorn för säker åtkomst istället för stegar.

Planering och montage – steg för steg

En genomtänkt process sparar tid och minskar risker:

• Behovsanalys: Vad ska göras, var och hur länge? Identifiera särskilda risker (t.ex. trafik, el, osäker mark).
• Mätning och skiss: Bestäm höjd, längd, arbetsbredd och belastningsklass (hur mycket vikt planen får bära).
• Underlag och infästning: Planera lastfördelning med fotplattor/markskydd. Ange förankringspunkter i fasad.
• Tillstånd och information: Säkerställ kommunala tillstånd och informera hyresgäster/boende om avspärrningar och tider.
• Upphandling: Kräv utbildningsintyg, arbetsmiljöplan och montageinstruktion från ställningsleverantör.
• Montage och besiktning: Bygg enligt anvisning. Genomför första besiktning och märk ställningen.
• Drift och förändringar: Gör löpande tillsyn, särskilt efter hårt väder eller ändringar. Besiktning krävs vid ombyggnad.
• Nedmontering och återställning: Ta ner säkert, täta infästningshål i fasad och återställ mark.

Om din fastighet samtidigt ska genomgå renovering, ombyggnad och tillbyggnad kan det löna sig att samordna ställningen mellan flera arbetsmoment för färre avbrott och bättre totalekonomi.

Vad driver kostnaden för byggställning?

Priset påverkas av flera faktorer. Genom att förstå drivarna kan du begära tydliga offerter och undvika överraskningar:

• Omfattning: Total höjd och längd, antal plan och arbetsbredd.
• Belastningsklass: Tyngre materialhantering kräver högre klass och fler infästningar.
• Komplexitet: Oregelbundna fasader, balkonger, innergårdar och hinder ökar monteringstid.
• Underlag och åtkomst: Mjuk mark, nivåskillnader, trång logistik och lyftbehov påverkar resursinsats.
• Tillägg: Väderskydd, skyddsnät, intäckning, trapptorn, portaler för gångtrafik.
• Hyrestid och säsong: Längre projekt och vinterperioder kan kräva mer tillsyn och snöröjning.
• Transport och etablering: Avstånd, parkering och behov av natt- eller helgarbete.
• Tillstånd och brandskydd: Offentlig plats, avspärrningar och brandvägar kräver planering och material.

Be om specificerade offerter där montage, hyra per period, demontering, transporter och eventuella tillägg redovisas var för sig.

Kontroller, säkerhet och vanliga misstag

En säker ställning kräver mer än ett korrekt montage. Gör följande kvalitetskontroller:

• Visuell kontroll dagligen: lod, räcken, sparklist, låspinnar och att gångplan sitter korrekt.
• Förankring: Kontrollera fästen i fasad och att infästningar inte sitter i svaga material utan förstärkning.
• Skyltning: Tydlig märkning med status, lastklass och senast besiktigad.
• Rena ytor: Håll gångplan fria från skräp, snö och is. Använd halkskydd vid behov.
• Tillträde: Säkra trappor, grindar och att obehöriga inte kan klättra in från marken.

Vanliga misstag att undvika:

• Underdimensionerad ställning för tunga material som tegel eller putsbruk.
• Otillräcklig avspärrning mot gångtrafik eller entréer under arbete.
• Ändringar utan ny besiktning eller dokumentation.
• Bristande väderskydd som leder till stillestånd och fuktskador.
• Stegar istället för trappor, vilket ökar fallrisken och försvårar materialhantering.

Kom ihåg: Endast personer med rätt utbildning får bygga, ändra och riva ställningar. Använd personlig fallskyddsutrustning vid öppna ändar och under monteringsskedet.